New Shoes!

Jag har gått på en galen shoppingspree Tills vidare får ni mysa åt mina nya skor

 

Working lady talks too much

blablabla  typ…

 

/C

Väcka döda

Det måste jag gjort med mitt skri idag. Jag skulle snällt gå ner med min varma jycke för att bada. Efter om och men hittar jag en perfekt plats. Det gällde bara att klättra ner först. Stenbron nästan mitt inne i stan och när jag ska sätta ner min fot inser jag att det ligger en ormjävel av okänd svart karaktär 10 cm från mina fötter.

Jag är inte rädd för ormar men jag vill inte nästan stampa på dom. Gallskrik, ryck i koppel och snabbt avlägsnande av mig och hund. Kan ju faktiskt ha varit en huggis.

Vi bytte ställe, nada högt gräs och definitivt inga slingriga odjur.

 

vinets afton

Förväntningar och så vidare

Jag har inte klottrat något här på evigheter, till och med Fihja har gett upp sin kampanj för påminnelse om det här med bloggandet.  Jag hade kunnat skriva en halv uppsats om den tiden som gått men föredragsvis vill jag nog helst ignorera större delen av  av de passerade månaderna.

Inte för att allt har varit dåligt, det är det sällan. Dock har mycket kantats av den där berg och dalbanan som lite väl ofta är synonym med mig.  Nåväl jag har beslutat att bryta den vanan .

De senaste dagarna har jag suttit och kikat lite på mina planer som i stort sett redan var satta vid den här tiden förra året. Det är inte lite utan att jag måste kväva en suck. Har jag inte saker att göra så skaffar jag mig onekligen.
Ibland undrar jag varför? Jag är fullkomligt nöjd med det som jag har idag och ser egentligen ingen riktig anledning att pressa ännu mera framåt. Speciellt när jag inte ens använder en tiondel av det jag numer har i bagaget av meriter.

Men å andra sidan ger det en viss ro att se hur jag lagt upp plugg, jobb och träning det kommande året så på något stt fyller det väl en funktion.  Jag har aldrig ansett mig vara en streber utan mer nyfiken, dock inser jag att det kanske är en underdrift för visst fasen är jag ambitiös i överkant. Brist på annat?, rastlös, kompensation?

Något är det iaf som inte är ett dugg intresserad av att köra på teorin ”nöjd”.

Jag har skjutit upp de där sista stegen bra länge nu och den gräns jag satt närmar sig. Så lagom till våren 2010 får det vara slut med det här velandet. Jag vet att man inte kan bestämma saker hur som helst, en del grejer måste falla på plats och det har varit lite av min ursäkt.  För egentligen är det så att jag haft allt fullkomligt klart en längre tid.  Och inget av det har ändrats trots att oväntade moment dykt upp och trasslat till saker och ting.

Trassel och oväntade händelser förändrar visserligen inte själva planen i sig, men dock gör jag det mesta för att undvika situationer där det kan förekomma.  Särskilt när man inte får någon uppmuntran eller respons.